Orka...

Följer de åsiktsvågor som går höga just nu på en väns blogg,
men på distans,
orkar inte lägga mig i,
även om även jag sitter inne med en tolkning och en åsikt,
så känns det meningslöst att bidra,
det är ju så i dessa fall att du kan stånga dig blodig med logik och resonemang,
förklara och förtydliga till evigheten och tillbaka,
folk läser ändå det de väljer att läsa och tolkar det efter sina egna värdegrunder och förutfattade åsikter,
trist,
det känns som att respekt och hänsyn fått sig en törn av anonymiteten man till viss grad innehar på Internet,
vill man missförstå och förolämpa görs det till en sån grad som sällan uppstår vid öga-mot-öga kontakt.

Även Storebror råkade ut för en elak jävel igår,
fast på riktigt,
Han tränar den här veckan i ett åldersmixat lag,
där ledarna är 20+ och jättebra,
men pre-teen killarna är omogna,
och en är riktigt dum,
skyller ifrån sig och slänger ur sig saker som bl.a att det var Storebrors fel att laget förlorade igår,
en träningsmatch - inte ens på riktigt - utan bara spel inom laget,
och ute på plan är han allmänt retig och säger saker som "ska du börja grina nu eller...?" till lilla men långa Storebror som bara är 9 år,
men som ser ut som en 11-12-åring med sina 150 cm.

Needless to say tänder jag på alla cylindrar i dessa lägen och vill slå idioten som är dum mot mina barn,
hårt,
men väljer istället att prata med ledarna,
som givetvis reagerar som jag (och tycker att det är oacceptabelt beteende) och lovar att ta upp det idag i gruppen,
- men en liten del av mig vill fortfarande skälla ut dumf*n efter dagens träning
(och möts jag av en ledsen Storebror idag igen, då jäklar...)

Nåja,
summan av denna långa text är att man behöver inte tycka om alla,
och absolut inte tycka likadant som andra,
eller ens komma överens med alla omkring en,
men man ska f*n respektera folk och uppföra sig som man själv vill bli bemött,
och ibland är det bättre att behålla en kommentar eller en åsikt för sig själv, 
- allt blir inte bättre av att se dagens ljus...