Jag var i slutet av milen när jag svänger runt ett hörn och precis framför mina fötter hoppar det fram en hund,
ja, eller hund och hund,
det kanske var att ta i...
Tänk dig att du tar en Doberman,
svart/brun såklart,
med klippta öron så de står rakt upp,
sen tvättar du den i ca. 190 grader så den krymper till den ungefärliga storleken av en gymnastiksko,
med 4 pyttesmå ben,
så såg det lilla djuret ut...
- och dagen till ära eftersom det var kallt var den lilla
mini-dobermannen klädd i världens minsta svarta skinnväst med ett kors av nitar på ryggen...
Ett par meter bakom kommer matte,
och hon såg likadan ut,
ja ur klädsynpunkt iallafall...
tror inte hon hade klippta öron.
Kameran/mobilen ?
Jo då, den låg ju hemma idag såklart, igen
- aaggghhh... !
7 kommentarer:
Kanske lika bra?
Haha. Ser det framför mig. En krymp liten korv med nitar och en likadan matte.
Kul att hitta hit! :-)
Huvva :I) - fast sött :)
Men jag trodde kupering var förbjudet i Sverige?
Den snällaste, mest fega hund jag har känt var faktiskt en stor Doberman :) - hon sög på kuddar, och vågade inte gå in först genom källardörren...
4U2 - näää, inte så. Den var söt, men småhundar är liksom inte min grej - jag förstår inte vitsen med dem liksom... speciellt inte med skinnväst.
Alexandra - välkommen hit! - och jaglovar lägger du till dig själv som följare för du ett ännu större välkommen...
Nica - Jag är sämst på det här med hundraser, kanske Doberman har spetsiga öron av naturen? Den här lilla prylen (som INTE var en Doberman utan nåt' mycket mindre) hade iallafall öron som stod rakt upp, och det såg helt naturligt ut...
Nica - glömde...
I yngre dar (!) hade jag en kompis som hade 2 doberman, de var grymt dresserade och lekte endast på kommando... annars var det arbetsläge som gällde... men fina var de.
Rasen heter djärv pincher :)
Har googlat lite och tror mig listat ut att det var en Dvärgpinscher, tack för tipset Anonym.
Skicka en kommentar