Tack Madde...

...för den verbala sparken i röven jag behövde för att komma iväg,
och tack alla ni andra,
som jag tyvärr inte såg förrän jag kom tillbaka,

Nu gick jag till gymmet med låga ambitioner,
tänkte springa lite,
och cykla lite,
men kommer därifrån starkare än på länge,
har sprungit 8 km,
och cyklat 8 km,
full av positiv energi,
känner mig starkare än på länge,
om inte mannen hade haft ett möte bokat vid 17-tiden så hade jag inte slutat springa förrän jag inte orkat mer,
minst 2 km till,
tänk er, att knäcka milen en vanlig söndag sådär bara,
det hade ju inte varit fel,
för benen kändes som de till 120% bestod av muskler idag,
orken fanns,
den mentala förmågan att koppla bort allt ointressant och bara springa,
har dessutom hunnit rensat hela hjärnan på tankar som legat och malt inför den kommande jobbveckan,
utarbetat planer och strategier för olika scenarier jag ev. kan hamna i,
kort sagt,
jag borde ha full koll nu i veckan som kommer...

Fy f**n vad skönt det känns !!!

(att distansen är 0 km beror på att satelliterna har svårt att fatta det här med att löpband inte rör på sig...)