Illusionen av kondition

Låg i går morse och lyssnade på mitt hjärta,

ni vet som man kan göra,

så där dovt när man trycker huvudet mot kudden,

typ,

i alla fall,

jag blev ganska nöjd och konstaterade att vilopulsen var betydligt lägre nu än förr,

vilket betyder att även om alla timmar på gymmet inte gett mig de vågresultat jag vill ha än,

så har de i alla fall resulterat i lägre vilopuls,

och det är ju grymt bra...

Dock fick jag ett brutalt uppvaknande när jag ett par timmar senare skulle ta mig upp för den branta backen som leder upp från sommarstugan till parkeringen,

den har ju alltid varit brant,

och man har ju alltid flåsat när man kommit upp,

sjukt mycket den sommaren jag var gravid,

men jag hade väl väntat mig att det skulle gå lite lättare nu,

och det gjorde det säkert,

men inte så markant som jag hoppades i morse när jag låg där och lyssnade på min oövervinnerliga superpuls

Fast med tanke på solnedgången vid stugan var det värt lite flås...