Jag har ju som bekant flyttat från Stockholm och därmed även lämnat min tandläkare, den tandläkare jag gått hos sedan lågstadiet (först var hon folktandvården och sedan blev hon privat)
Ja, eller ska sanningen fram var det nog hon som lämnade mig när det var dags att börja planera för pensioneringen.
Det hette ju så vackert att "hon lämnade över vissa av kunderna till sin yngre kollega för att fasa in henne i verksamheten" - men jag tror helt enkelt att hon gjorde en krass bedömning av kunderna för att se vilka som inom de närmaste 5 åren skulle ge henne störst inkomster innan det var dags för pension, och eftersom jag inte bedömdes som någon direkt kassako blev jag dumpad, trots den "härliga" rotfyllningen jag fick häromåret.
Det var väl inget fel på hennes yngre kollega (tror hon var lika gammal som min lillasyster) förrutom det faktum att hon var mammaledig ett halvår och sedan glömde att återkomma ang. bokning av tid... och sedan flyttade vi.
Så nu sitter jag här i Spenaten och känner hur tandstenen växer för varje dag, trots idog borstning och tandtråd till både höger och vänster. Får nog ta mig i nackskinnet och masa mig iväg för en koll, för Karies och Baktus har jag ingen lust att träffa på igen...
2 kommentarer:
Sånt tycker jag är jobbigt. Att byta gynekolog, frisör och tandläkare..
De två första är avklarade men tandläkaren har jag fortfarande inte löst...
Vill du ha min "nygamla" ?
Hon har nog slutat sin barnledighet nu...
;-)
Skicka en kommentar