Så var det verkligen... (bara så du vet)

Trots våldsamt motstånd
(från mig själv)
kom träningskläderna på
(nytvättade och trånga... usch)
pulsklockan hittades
(trots att den gjorde sitt bästa för att gömma sig)
och ut bar det
(på allt annat än lätta ben)
Mannen studsade bredvid
(på oerhört lätta ben tycktes det från min synvinkel i alla fall)
kilometer efter kilometer avverkades
(den första är värst - oslagbart värst)
påhejad av min elaka PT
(jepp, den studsande mannen)
vid 3,5 km passerade vi Friskis utegrupp
(jösses vad skönt att jag inte är lagd åt det hållet, det såg trångt ut)
vid 4 var vi inne i stan och vände en kortis
(där gäller det ju att brösta upp sig och inte se ut som en dö' sill)
passerade två tjejer som sa: "kolla, ett PT-spring-pass"
(jaha, så bra gick det att låssas inte vara en flåsig flodhäst)
vände hemåt strax innan 5 km,
(yes - äntligen)
passerade huset på "fel" sida vid 5,5
(önskade mig hem via teleportering - fail på den)
vände upp och tryckte till de sista meterna så jag passerade 6 km - sen fick det räcka för idag
(och gissa om jag ångrat varenda bulle jag tryckt i mig de senaste dagarna på stranden...?)

Klarade det på 39:31,
får väl anses som godkänt,
drygt 6:30 per km
(tack vare min elaka PT / hare / darling man som jagade på mig)

Nu: dusch och mat...!